Kapitel 4. En kväll på stranden
Jag hämtar dig klockan 7, om jag kan få din adress ;) svarade han.
Jag gav honom adressen och sedan gjorde jag lunch till mig och Pontus.
Tiden flög iväg med att spela spel, äta mat och fixa i mitt rum. Helt plötsligt var klockan 7 och det plingade på dörren.
Jag öppnade dörren och där stod Josh.
”Hej” sa han och kramade mej. ”Värst vad du var fin”
”Tack” svarade jag generat. ”Jag har en fråga innan vi går” Började jag.
”Vadå?”
”ska jag ta med badkläder?”
”om du vill bada, de flesta har med sig det.” Sa han, så jag gick upp på mitt rum och satte på mig min ljusblåa bikini under min kläder. När jag kom ner satt Josh och spelade med Pontus.
”Klar” Sa jag och Josh sa hejdå till Pontus. Jag gick fram och kramade honom.
”Det finns färdig mat att värma i kylen om du blir hungrig,” Sa jag ”och det är bara att ringa om det är något.”
”När kommer mamma hem?” frågade han mig.
”Jag vet faktiskt inte, men inom en timme i alla fall” Sa jag till honom och sedan gick jag och Josh ut. Josh hade med sig sin cykel som han ledde bredvid sig. Det var inte så långt till stranden, ungefär 10 minuter eller så. Man kunde höra röster och skratt redan innan man såg någon på stranden. Det var ungefär 15 personer där och man såg hur trevlig de hade. Jag började ångra att jag följde med, tänk om det bara blev pinsamt att jag var här? ”Jaja, vad är det värsta som kan hända?” tänkte jag, men jag vägrade att svara på frågan.
Jag kunde se Avan sitta med en blond tjej på stranden. En svarthårig kille fick syn på mig och Josh.
”Här kommer Josh med sin nya flickvän!” Ropade han retandes och gick fram till oss. ”Jag skojade bara, du är för fin för honom” Sa han och blinkade till mig. ”Hej, Alex” Sa han och räckte fram handen. ”Melanie” Sa jag och tog hans hand. Vi gick till de andra och Alex fick allas uppmärksamhet. Det här är vad man kallar för pinsamt.
”Det här är Melanie allihopa!” Sa han så att alla hörde. ”Melanie,” Nu tittade han på mig. ”Det här är allihopa” Han log och några skrattade. Alla berättade sina namn men det skulle vara ett under om jag kom ihåg alla. Jag mindes att den blonda tjejen som satt med Avan hette Tricia och en kille som hette Oliver.
Det var väldigt mysigt och alla hade jätte roligt. Vi grillade hamburgare och mina marshmallows försvann fort. Det började bli mörkt och några sprang ner och badade. Varken jag, Josh, Avan eller deras bästa kompis Victoria Hade badat än så vi tänkte göra det.
”Sisten i!” Ropade Victoria och flera personer sprang ner i vattnet. Vi badade hur länge som helst och sedan satte vi vid elden och pratade. En efter en gick hem. Klockan var ett och det var bara några få kvar, Jag, Josh, Victoria, en blond kille som hette Nathan och en tjej med blont hår och lila slingor som hette Sophie. Medans vi satt och pratade om allt möjligt ringde mamma.
”Säg inget skumt nu, det är min mamma” Sa jag ”Hej mamma!” Svarade jag.
”Hej gumman jag tänkte bara kolla när du kommer hem?” frågade hon mig.
”Jag vet faktiskt inte men inte så jätte sent” Sa jag och i samma stund insåg jag att det redan var sent.
”Hör av dig när du går hem i alla fall.” Sa hon.
De andra satt helt tysta när jag pratade i telefonen och det kändes obekvämt.
Tiden gick och vi hade jätte mysigt. När klockan var tre så var det bara jag, Josh och Nathan kvar. Han var jätte trevlig och vi kom bra överrens.
Nathan behövde gå hem och Josh och jag följde med honom en bit, sedan satt jag och Josh i en park som var mellan Nathan och mitt hem.
”Vad tyckte du om alla människor då?” Frågade Josh mig. Hans hand omfamnade min.
”Dom var väldigt trevliga.”Sa jag, men släppte inte hans hand. ”Känner du dom allihopa?” Frågade jag honom.
”Ja, vissa mer och vissa mindre. Kompisars kompisar som man har träffat några gånger.” Sa han och jag nickade. ”Någon som du är intresserad av eller?” Sa han och armbågade mig försiktigt. Tanken hade inte ens slagit mig.
”Ehm, nej” Sa jag och log. ”Ingen än…” sedan försvann jag halvt i mina egna tankar. Josh avbröt dom med en ny fråga.
”Varför inte, vad var det dom inte hade?”
Jag blev lite smått överrumplad av hans raka frågor.
”Ja du, bra fråga” Svarade jag och tänkte lite. Han väntade på att jag skulle utveckla mitt svar. ”Jag vet väl inte.” Svarade jag bara. ”Själv då?” , Nu var det han som blev förvånad.
”vadå?” Frågade han, men jag kunde så på honom att han redan förstod.
”Gillar du någon av de som vi träffade ikväll?” frågade jag honom.
”Nej.” Sa han och kollade ner i marken.
”Vem av dom?” Frågade jag försiktigt men nyfiket.
”Men, det spelar ingen roll!” Nästan fräste han åt mig. Jag förstod att han inte ville prata om det. Antingen så gillade han någon som inte gillade honom, eller så visste inte tjejen om det helt enkelt. Han kanske inte ens själv visste vad han kände.
”Ska vi fortsätta gå?” Frågade jag istället för någon ny fråga. Han nickade och vi började gå hem.
Det fanns en liten spänning mellan oss på väg hem, men det störde nog mest honom. Varför vet jag inte. Vi var snart framme vid grinden som ledde till mitt hus.
”Hör av dig när du kommit hem, och du kan ringa om du vill prata på vägen.” Jag kollade upp i hans ansikte men han kollade ner i marken.
”Okej” Sa han och kollade i mina ögon. Jag log och kramade om honom.
”Ta det försiktigt.” han nickade och försvann.
När jag kommit hem hade både mamma och Pontus somnat så jag smög upp till mitt rum och gick och la mig. Jag vaknade av att telefonen lät. Det var ett sms från Josh.
Hemma :) Var allt som stod.
Bra, sov gott! :) Skrev jag tillbaka, sedan somnade jag igen.
Vad är det men Josh? :o
Kommentera vad ni tycker! Nästa kapitel är kort och.. ja ni lär se det snart iallafall! :D
skitbra!!:D
det var super bra!!<3 misstänker att josh har börjat gilla melanie...?<3
sv: tack för boktipsen ska defenitivt läsa dom böckerna<3 älskar att läsa böcker!<3 kram