Kapitel 9. Avsked
Tiden gick och vi blev bjudna på sötsaker. Precis när vi skulle gå så kom Adam hem så det blev att vi stod i hallen och pratade ett tag innan vi gick. När vi kom hem så började Pontus genast att prata om deras konstiga tavlor.
”Det var ju superläskigt!” Sa hon. Jag hade inte tänkt att det var läskigt, bara skumt.
”Jag menar, tänk när man ska på toa mitt i natten och ser massa ansikten på väggarna!” sa han och jag kunde se att tanken skrämde honom. Jag kramade om honom.
”Tur att vi inte har sånt på våra väggar då.” Sa jag tröstandes.
Victoria Ringde mig på kvällen och sa att vi skulle träffas klockan fyra, men om jag inte kunde komma klockan 3 och hjälpa henne. Så jag gick och lade mig för att vila upp mig för dagen som skulle komma.
När jag vaknade gjorde jag mig i ordning för att gå till Victoria innan middag. Stracks innan lunch knackade mamma på mitt rum där jag satt och spelade piano.
”Kom in.” sa jag och vände mig mot dörren.
”Hej,” Sa mamma och stängde dörren tyst bakom sig. ”Pontus fyller ju år snart, och du vet ju hur han tjatade om en katt i Sverige, men vi kunde ju inte ha en för att vi bodde inne i stan.” Det var mer ett påstående än en fråga.
”Ja?”
”Jag tänkte att han skulle få en katt i födelsedagspresent, och det är ju ett tag kvar, 3 veckor för att vara exakt.” sa hon.
”Han kommer att bli jätte glad.” Sa jag och log. Jag ville också ha en katt, men det sa jag aldrig.
”Jag ville bara kolla med dig ifall du inte vill ha en katt springandes i huset.” Förklarade hon.
”Det blir bara mysigt att ha en katt.” Svarade jag.
Jag åkte till Victoria lite innan klockan var tre för att hjälpa henne. När jag knackade på stod en stor man vid dörren. Först blev jag nervös att jag gått till fel hus, men det hade jag inte.
”Hej, är Victoria hemma?” Frågade jag med ett osäkert leende.
”Ja, kom in.” Sa han och steg åt sidan. ”Victoria!” Ropade han och gick upp för trappan. ”Du har en gäst.” Hörde jag honom säga. Lätta steg gick ner för trappan.
”Hej!” Sa hon glatt och kramade mig. ”okej, vi ska fixa maten och det är nog allt.” Sa hon så vi gick till köket för att hacka allt gott till tacos. Efter att ha pratat och hackat mat så blev klockan snabbt fyra, och snart plingade det på dörren. Där stod de allihop, Josh, Avan, oliver och Annie. Vi kramades och sedan gick vi in till vardagsrummet och bara pratade i hundra år, eller tills Annie’s mage började ge ifrån sig konstiga läten.
”Haha, vi kanske ska äta, jag börjar bli hungrig jag med.” sa Victoria.
Vi pratade inget om att Josh skulle iväg. Det skulle bli tråkigt att inte träffa honom på så länge. Jag och Josh hade tryckt ihop oss i en stor fåtölj och Annie satt i en annan och de andra i soffan. Vi kollade på ett avsnitt av Psych, en komediserie. Jag kände hur Josh’s hand långsamt tog tag i min.
”Vart finns badrummet?” Frågade jag Victoria när avsnittet var slut.
”En trappa ner, andra dörren till höger.” svarade hon. Jag gick fram till trappan och såg att det var kolsvart där nere.
”Ehm… Vart tänder man lampan?” Frågade jag.
”Där nere.” svarade hon som om det inte alls var något stort problem. Att jag är sjukt mörkrädd hjälpte inte mig i det här fallet. Jag måste ha stått där ett tag när Josh började prata med mig.
”Jag kan tända åt dig om du är mörkrädd.” Jag tror att han sa det mest på skoj, men jag nickade bara generat. Han skrattade nästan när han gick fram till mig och började gå ner för trappan.
”Kommer du eller?” Frågade han mig när jag stod kvar.
”Mm..” Sa jag och gick långsamt efter honom. Josh var dock inte inom synhåll när jag kollade ner.
”Josh…?” Frågade jag osäkert. ”Om du skrämmer mig så kommer jag bli jätte sur!” Inget svar. Plötsligt tändes lampan och jag blev skrämd bara jag såg honom.
”Förlåt, jag skrämdes inte med flit, du är bara överkänslig.” jag gick ner till honom och kollade efter badrummet. Då hörde jag steg i trappan.
”Vart är du på väg?” frågade jag när jag såg att Josh var på väg upp igen. Innan han hann säga något bad jag honom att stanna.
När jag kom ut från badrummet stod han kvar. Han stod bara och kollade på mig.
”Ska vi gå upp?” Frågade jag eftersom han stod kvar. Han kollade ner på golvet i en sekund och sedan tog han ett steg närmare mig. Han ögon fångade mina och han lutade sig närmare mig. Jag slöt mina ögon och just som våra läppar nuddades hördes Victoria.
”Vi tänkte gå ut en sväng kommer ni?” Josh tog ett steg bort från mig och kollade på Vitoria.
”Aa.” Sa han och vi började gå upp.
Vi gick en promenad runt kvarteret. Jag pratade mycket med Annie, Det visade sig att hon var rätt lik mig, och vi kom jätte bra överrens.
Tiden flög iväg och innan jag viste ordet av det så kramade jag Josh för sista gången på flera månader.
”Vi ses snart.” Sa han och kollade en stund på mig, sedan kysste han mig på kinden och gick.
Jag fick tårar i ögonen, när jag skulle torka bort dom såg jag en nyckelpiga som satte på mitt finger, bara för att flyga iväg igen.
Kommentera vad ni tyckte :D Börjar hända lite saker nu!
Förlåt att jag uppdaterar så sällan, men men. Bättre sent än aldrig, eller hur? :)
sv: tack så mycket!<3 nsuper bra kapitel! när kommer nästa kapitel? kram
sv: hehe.. yup :3
Vinnaren av dagens blogg finns uppe nu!kolla ifall det blev du eller anmäl dig till den nya omgången här:
http://anneliih.blogg.se/2011/august/sondag-dagens-blogg-2.html#comment
aaas grymt! ser fram emot nästa kapittel :)))
Svar: Tack så jätte mycket! :D